Veckobrev Huay Yang v 47

Äntligen är vi igång!

Efter en vecka av förberedelser så fick vi äntligen öppna dörrarna till vår fina, underbara havsnära skola måndagen den 21 november. Skolans ägare, Patrik Gunnarsson  berättade lite om Sanuk. Med på invigningen var också Lennart Westberg , sales manager på Nishaville eftersom det finns ett tätt samarbete mellan Nishaville resort och Svenska Skolan Thailand.  Föräldrar och barn fick njuta av frukt och juice medan de fick träffa och lyssna på skolans personal.

Verksamhet under veckan

Vi har börjat varje skoldag med en gemensam morgonsamling. Där har vi tränat siffror på thailändska, hälsat alla välkomna på Sanukvis , haft namnlekar, gjort massagesaga samt låtit barnen gruppvis ta ställning till vissa påståenden. Skolan jobbar utifrån något som kallas RAR (respekt för andra, ansvar för dina handlingar, respekt för dig själv). Genom att låta barnen ta ställning så tränas de i att våga stå för sin åsikt, vilket kan ses som respekt för sig själv, samtidigt som man lyssnar på andras åsikter.

Vi har haft ett gemensamt skapandepass då vi målade av våra händer och färglade dem utifrån eget önskemål. Håll utkik och se vad som händer…

Det har varit ett naturligt samspel mellan alla åldrar på skolan. På rasterna samlas alla och lekar och pysslar. Vädret har varit blåsigt så det har varit svårt att vara på stranden någon längre tid. Blåsten har också hindrat oss från att kunna bada denna vecka. Vi får hoppas på lugnare vatten framöver.

På skolan har arbetsron varit enastående. Vilket härligt lugn! Alla har kommit igång bra med sina enskilda planeringar.

På förskolan har de med stor iver utforskat skrymslen, vrår och mycket av det material som finns i hyllorna. Det har spelats, lekts, degats, pärlats…

Nästa vecka:

  • Vi får en ny tjej på skolan. Emelie 5½ år hälsas hjärtligt välkommen.
  • Idrott på torsdag, ta med badkäder och handduk. Vi badar OM havet tillåter. Ombyte krävs ej.
  • Vi kommer att jobbar med Thailandsboken på tisdag och fredag.
  • Vi kommer fortsätta att ta våra ”hoppbilder”, vilket inte var helt lätt.

Anneli och Kirsi